1901, under våren, började det gå rykten angående planer en del intresserade medlemmar hade för att uppnå sällskapets ekonomiska frigörelse, och efter hand fick dessa planer fastare form och baserkommittén kom till stånd. Resultatet blev glänsande. Samtliga stadens tidningar använde de mest superlativa uttryck för att skildra festen, och under alla tre dagarna stod glädjen i högsta grad. Och slutligen - det bästa av allt - då festen avslutades kunde sällskapets skattmästare meddela, att för första gången på 30 år, var sällskapet skuldfritt. Basarens netto blev 4.706 kronor under en tid då en fin båt kostade 1.500.
1911 är det dags för ett 35-årsjubileum. Ledamöterna utgjorde enligt sista matrikel 766 därav 28 damer. Segelflottan bestod vid årets ingång av 47 fartyg. Segelsäsongen öppnades med en enkel festlighet den 29 april på Strandpaviljongen. Av Aktiebolaget Malmö Strandpaviljong fick sällskapet denna sommar en klubblokal gratis upplåten åt sig.
Bekant är t.ex. anordningen av lattor i seglen, ett remedium, som skulle hjälpa, när storseglet står illa längs akterliket, men i verkligheten ofta en dålig hjälp, en anordning, som man sett använd på större fartyg, och som man därefter kritiklöst överfört på mindre båtar, där den oftast är till skada.
1913 uppmanades MSS svara för de internationella regattor i samband med Baltiska Spelen 1914.
Årets stora seglarevenemang skulle utgöras av Baltiska Regattan, som i förening med Baltiska Spelen skulle avhållas i Malmö den 6-9 augusti 1914 tillsammans med Kungliga Svenska Segelsällskapets Malmöavdelning. Ett hundratal anmälningar hade gjorts, men redan långt innan de första båtarna skulle anlänt till sina platser i kutterhamnen och programmen var under tryckning, bröt det europeiska kriget ut och gjorde slut på alla vid Baltiska Regattan knutna förhoppningar.
Och med kriget nämndes f.f.g. i våra handlingar motorbåtar - och då i samband med Kungliga Majestäts nådiga förordning om motorbåtstrafik på drygt 9 (nio) maskinskrivna foliosidor bl.a. omfattande besiktning och registrering.
1921 - 1967
1921 likviderades MSS och uppgick jämte KSSS Malmöavdelning i MYK.
1924 återuppstod MSS ur askan för att
1926 jubilera som 50-åring
1934 jubilera som tioåring i ny regi
1935 jubilera som sextioåring
och 1939 ånyo avbryta sin aktiva verksamhet
Men 1967 kom vi igång igen…
1939 - 1967
I det lilla fiskeläget i Limhamn började efter andra världskriget segelsporten att frodas. Skånska Cement AB (numera Scancem AB), som ägde hamnen, var välvilliga till segelsporten och upplät mark billigt för byggande av klubbhus såväl för MYK (Malmö Yacht Klubb) som för Segelsällskapet Trindeln (SST). De båda föreningarna växte och ett "litet" seglingsmetropol byggdes upp i Limhamn. Ungdomar fick sin fostran i klubbarna och kanske var efterkrigstiden den tid då ungdomar för första gången fick lära sig att självständigt kunna hantera en båt i unga år. Jollesporten växte fram tack vare Piratjollen, Optimistjollen, OK-jollen, Finnjollen m.fl. populära jollar. Kappseglingsutbytet med de danska segelklubbarna utökades starkt på jollesidan under 50-talet. På 60-talet utökades reviren och på kappseglingsbanorna i Kiel, La Rochelle, Medemblick och Hyere deltog seglare från Limhamn, ofta med god framgång. På 60-talet började Limhamn att bli ett nationellt och även i viss mån internationellt erkänt seglingsmetropol dit svenska eliten gärna kom för att träna, inte minst för att tävla mot danskarna som ofta kom på besök och som var mycket skickliga.
1967 slog MYK och SST sina påsar ihop och båda klubbarna gick upp i MSS. Det skulle visa sig vara ett bra beslut. En stark organisation som både haft och har kraft i arm och mod i barm för att arrangera stora internationella seglingar. Idag samarbetar MSS med många andra klubbar i regionen för att använda de samlade kunskaper och resurser som finns tillgängliga och som är ett måste för att kunna arrangera välorganiserade mästerskap med hög kvalité.
